Ensamheten

En dag ska jag slå ihjäl min ensamhet.
Den ska begravas djupt, för att aldrig mer återuppstå.
Jag ska slita den i bitar, sprida den till Jordens alla hörn.
Ensamheten, den den ska dö och dess hjärta sluta slå.
Ensamheten, som stuckit mig med alla sina törn.
Jag ska härda ut och forma en allians.
Samla mina vänner, kärlek och hat.
Jag ska finna min balans.
Du ska dö, ditt för bannade jävla rat.

One of those days..

Kallt ute som i Satans eget rövhål. Trots enormt varm jacka, bra skor och varma tankar kände jag hur mina kulor förskräckt kröp upp i kroppen när jag gick ut med hunden tidigare.

Det lutar delvis åt optimalt sällskap med film och spelande senare i eftermiddag/kväll, men det återstår att se vad som händer. Glädje och öppna armar väntar i alla fall. Annars blir det fortsätta Star Trek Voyager, spela Battlefield Bad Company och Battlefield 1943 om vartannat.

Plast, rep och retsamhet?


Fet och stekhet dusch hägrar i horisonten, tända ljus och Theatre of Tragedy i högtalarna på massiv och mastodontaktig volym, bra eftermiddag.


RSS 2.0